Statistik

För ett 10-tal år sedan var jag och min fru på bio och jag måste förmodligen varit extra snäll den dagen då jag fick oss att välja filmen ”Moneyball”. En film som bygger på statistik och baseboll. Trots att min fru inte är det minsta intresserad av statistik och ännu mindre baseboll var vi båda väldigt upprymda och glada när vi lämnade biosalongen. 

Brad Pitt, spelar huvudrollen som general manager i baseboll laget Oakland Athletics. Pga av att klubben har begränsad ekonomi har laget hela tiden fått kämpa i de nedre regionerna av den amerikanska baseboll ligan. Tills den dagen en universitets student dyker upp i Oaklands Athletics lokaler och genom statistik visar att det finns en hel del undervärderade spelare i ligan man istället borde satsa på istället för de överbetalda spelare som han menar finns i laget idag. 

Filmen är verklighetsbaserad och laget gjorde så klart succe där man tex vid ett tillfälle vann 20 matcher i rad i ligan, något som aldrig tidigare hade hänt i den amerikanska basebollens historia. ”. I och med Oaklands framgångar fick det statistiska tillvägagångs sättet en stor genomslagskraft i den amerikanska basebollen och även generellt inom den amerikanska idrotten.

Personligen har jag alltid varit intresserad av statistik. Idag är ju som bekant Infosys en av sponsorerna till ATP touren och man kan på ett föredömligt sätt följa statistiken av matchen både på nätet och framför TVn. Mumma mig för som gillar siffror. Men kan man ha nytta av statistik som spelare och vilka fördelar med statistik finns det finns det?

Ett jättebra exempel på hur man kan ha nytta av statistik var när Federer mötte Kyrgios i Laver Cup för drygt ett år sedan. I ett sidbyte vid ställningen 6-5 i avgörande set talade han om  för sin lagkompis att han hade vunnit betydligt mer poäng då bollduellerna hade varit 8 ggr över nät. Sagt och gjort: Federer försökte hålla bollen i spel lite extra lång tid och resultatet blev att Kyrgios till slut missade och Federer tog hem matchen.

 När jag var på touren kommer jag ihåg att ATP serverade siffror på olika områden. Jag låg ofta i topp när det gällde returer men låg givetvis mil efter när man tittade på tex antalet serveess. Däremot fanns det ingen statistik på hur tex spelarna servade, hur man slog andrabollen, vilka som vann poängen om bollen gick mer än 8 gånger över nät osv. När man skulle förbereda sig inför en match fick man därför antingen ha ett bra minne från föregående gång man mötte sin kommande motståndare, ha kompisar som visste hur motståndaren spelade eller tom ha skrivit upp anteckningar om spelaren man skulle möta.

Själv var jag med och tog fram ett häfte om de dåvarande topp-100 spelarna där första tanken med häftet var att kunna hjälpa de svenska journalisterna men där jag faktiskt själv fick nytta av häftet och kunde då och då ögna igenom vad vi skrivit om resp. motståndare

Ett sådant häfte hade idag varit totalt onödigt då det mesta går att läsa om spelaren via nätet. Men precis som i andra sporter börjar spelare och tränare bli än mer intresserad att gå på djupet av både sina motståndare och även sin egen tennis. När jag pratade med min gamla team kompis Jonas Svensson berättade han att ett par schweiziska killar hade gjort analyser på en hel del fd topp 10-spelare. Bl.a hade de analyserat Jonas spel och dragit vissa slutsatser om hur han lyckades vinna sina matcher. Jonas fick då reda på sina 3 största styrkor. Jag blev givetvis nyfiken och Jonas satte mig i kontakt med mannen bakom analyserna, Fabrice Sbarro. 

Fabrice har jobbat med statistik i 14 år. Han har analyserat mer än 12000 timmar tennis vilket har blivit mer än 1.000.000 poäng. Fram till för bara ett par år sedan spenderade han den mesta tiden på hemmaplan men när han bestämde sig för att även jobba på ATP-touren träffade han Daniil Medvedevs coach Gilles Savara. Savara bestämde sig för att testa Fabrices statistiska metoder och dem två började att jobba under hardcourt säsongen 2019 i USA. Resultatet blev 6 raka finaler som kröntes av en US Open final. Därefter har han även jobbat med Nicolas Mahut som ett par månader senare vann Dubbel Masters samt Felix Auger Aliassime

När jag kom i kontakt med Fabrice berättade han att han hade sett ca 1000 bollar från min karriär vilket är ett minimum för att han ska kunna göra någon slags analys

Min största styrka var föga oväntat min forehand och framförallt forehanden efter serve med vilken jag gjorde i genomsnitt 3,6 mer vinnare än mina motståndare. Jag visste även att när jag väl bestämde mig för att gå fram på nät vann jag relativt många poäng även där. Detta var min andra starka sida. Tex vann jag 73% av mina nätattacker och hela 88% när jag spelade serve-och volley. Det sistnämnda gjorde jag inte särskilt mycket utan bara någon gång för att överraska men hade jag vetat denna höga siffra kanske jag hade smugit mig fram efter serven ytterligare några gånger. Mina aggressiva returer var min tredje styrka. Framförallt på motståndarens första serve vilket jag visste sedan gammalt. 

Dessutom fick jag veta var de flesta forehand jag slog landade samt fick jag lite annan fakta från mitt spel. Men det som imponerade mest på mig at det ar ytterlgiare 3  personer som hade studerat mitt spel. Förutom Fabrice var det en fitness coach som graderade bland annat hur stark och hur mycket jag utnyttjade mina olika kroppsdelar som tex axelpartiet och handleden, hur stark jag var, spänst, genomföljning av slaget osv. Varje del graderades i en skala 1-10

En annan person tittade på min mentala styrka hur den upplevdes utifrån som tex fokus, hur benägen jag var att ta risker, intuition osv. Likadant delades de olika områdena upp av en analys som gjordes 1-10

Avslutningsvis var det en expert i biomekanik som gjorde sina analyser. 

Som spelare vet man ju givetvis om sina styrkor men det är de små skillnaderna som ibland gör att vågskålen väger över på rätt håll. På den här nivån handlar det ofta om ett par bollar per set och om du då vet att du tex ska serva mindre mot kroppen på motståndaren än vanligt kan det var det som blir matchavgörandet.

Men det som gör deras analyser så intressanta är att de utgår från spelaren. Spelaren vet ju till 95% sina styrkor men ibland övervärderar eller undervärderar man något slag eller hur man spelar. ” Jag jobbade med en tjej som hade spelat mer offensivt ett tag, berättade Fabrice, och dessutom trodde att hon vann mer poäng på att spela på just det sättet. Men när jag hade analyserat hennes spel kom vi fram till att detta spel lönade sig i inte. Varje gång bollen gick mer än 5 gånger över nät ökade hennes chanser att vinna poängen. Enkel coachning via statistik och enkelt för coachen att förklara för henne. Mitt jobb tillsammans med coachen ärr ju att komma fram till just den spelarens mest effektiva sätt att vinna så många poäng som möjligt ”

Det man dock inte får glömma är att man inte får lura sig själv med viss statistik. Skulle jag personligen tex attackerat mer kanske jag hade valt fel bollar att gått fram på och skulle därför ha blivit ett lätt offer framme vid nätet och detta påpekar Fabrice också. ” när vi jobbar med olika spelare försöker jag att hitta varje spelares DNA. Vad som är naturligt för just den spelaren. När jag tar fram statistik från spelaren och sätter mig och pratar med spelarens coach utgår jag alltid från dennes DNA. Det brukar ta ca 2-3 månader för att hitta varje spelares DNA. När vi har plan A under en match utgår jag alltid från denna statistik. Plan B utgår från att man lämnar sin ”comfort zone” något och då minskar ev ens egen spelstyrka. Men förhoppningsvis minskar motståndarens spelstyrka ännu mer vilket kan göra att pendeln svänger över åt rätt håll. ”

Jag frågade Fabrice om han även gav statistik om vart motståndaren ofta servar vid viktiga poäng.

 –”Nej, just det brukar jag aldrig göra. Jag vill inte hamna i något prekärt läge där motståndaren servar på något annat ställe än där jag har förutspått att han ska slå. Ofta tror ju man att en spelare ska serva på ett speciellt ställe vid breakboll men verkligheten är faktiskt inte så och därför väljer jag att inte förutspå något när dessa tillfälle dyker upp under en match.”

 Totalt sett tycker jag Fabrice och co har gjort ett fantastiskt jobb när man har analyserat mitt spel. I och med att han ”bara” hade sett mig spela i 20 timmar kan ju inte allt bli som jag själv anser. Personligen tycker jag att min serve skulle varit rankad något högre då jag gick för tung serve framför ess samt att min volley blev graderad högre än vad den borde vara men detta var ju för att jag ofta fick relativt enkla volley med tanke på att min forehandattack var så pass bra

Att statistiskt analysera matcher har ju förekommit under många år när det gäller andra sporter. Även inom tennisen har ju detta förekommit ända sedan jag spelade. Men liksom allt annat utvecklas saker och ting och inom vissa idrotter har man kommit riktigt långt just inom detta område. Fabrice har hållit på med tennisstatistik under många år men inte förrän för ett par år sedan började folk få upp ögonen för statistik menar Fabrice. I och med att jag inte riktigt vet vad som händer på proffstouren idag kan jag inte göra någon bedömning om så är fallet men jag är förvånad att inte spelarna har tagit nytta av de hjälpmedel som finns för att försöka utveckla sig själva. 

Jag tror också att många coacher inte känner till hur mycket nytta man kan ha av statistik. De känner att statistik är ok men har inte tillräcklig kunskap för att förstå allt. Än svårare är det att övertyga spelarna och om coachen inte är med på nyttan av dessa siffror så blir givetvis steget än längre av att de ska börja ta del av sådant här material. För att spelaren ska tycka att det här är naturligt i sin tennisutveckling måste man få de att förstå detta i relativt tidig ålder precis som man måste få dem att förstå vikten av kost, sömn, fys mm. 

Men precis som jag nämner tror jag statistiken även skulle vara bra för att trigga vissa idrottsmän och kvinnor. Många idrottare gillar siffror. Man vill alltid bli bättre, man vill nå nya mål och om det kanske går dåligt i en match kämpa för sin statistik. Det skulle vara en trigger för mig i alla fall. Att undvika skador är säkert något som skulle undvikas genom den biomekaniska analysen. ” När jag jobbat med spelare, fortsätter Fabrice, så ser man klart vilka moment som spelaren måste jobba mer med. Uthållighet, styrka, tålamod mm. Det framkommer så oerhört tydligt genom statistiken. Och här skiljer det sig ganska tydligt på de som verkligen vill bli bättre och de som tror de ger allt men inte riktigt vill det där lilla extra. Märker man att spelaren inte vill förbättra sig just på det området så är det tyvärr bara för mig att säga att jag i så fall är överflödig.”

För er som inte kan få nog av statistik kan jag rekommendera Fabrice hemsida www.tenisprofiler.com där man kan läsa om de olika spelarna på ATP och WTA touren. Vem har egentligen bäst serve, volley, backhand, forehand mm och varför har de det. Fabrice har gjort ett program där han analyserar i stort sett samtliga topprankade tennisspelare men det finns säkert andra saker som går att analysera. Tex; hur returnerar motståndaren när motståndaren tex bryter mönster genom att serva 20 km/h lösare, eller serve i magen, eller om man bryter något slags mönster under bollduellen. För de han jobbar med görs mer djupanalyser men på denna hemsida finns som sagt en uppsjö av mer elementära analyser över flera hundra spelare.  

Personligen tycker jag att först och främst måste spelaren lära känna sig själv och sin tennis. Börjar man att jobba med statistik är det just det man ska utgå från. Spelarens DNA som Fabrice nämner. Precis som jag nämner innan i texten passar det tex en spelare att slå x antal bollar på motståndarens forehand medan en annan spelare blir betydligt sämre av detta genom att försöka samma taktik. Och något jag tror man ska undvika som förälder är att anteckna varje slag i en tennismatch i tidig ålder för då får du inte spelaren att tänka själv. Men att tränaren sår ett frö så att barnen vet att statistik kan vara bra för ens tennisutveckling tror jag inte är fel.