Älskar att tävla
Som de flesta andra barn älskar jag att tävla. Faktum är att jag tycker både om att tävla och att arrangera olika tävlingsmoment. Roliga tävlingar har alltid inspirerat mig. När jag var på ett träningsläger i 12-årsåldern som arrangerades av min gamla tränare Tim Klein hade han blivit inspirerad av någon friidrotts guru som hade presenterat olika fysiska värden han tyckte man skulle ha i den åldern.
Det var bl.a långdistanslöpning, 1000 meter, x antal känguruhopp mm. Under 5 dagars träning varvade vi tennisträning med dessa övningar och trots att jag hade sådan träningsvärk att det knappt gick att ta sig upp ur sängen hade vi förbaskat roligt. Så roligt att jag ville fortsätta med ytterligare ett läger morgonen efter det var avslutat. Så det jag gjorde var att arrangera ett eget läger i området där jag bodde. Jag var dock noga med att bjuda in de kompisar som jag visste att jag kunde slå och förutom segerns sötma var det lika inspirerande att få vara tävlingsledare som att kunna hålla i själva tävlingen.
Jag höll även i en fotbollsskola när jag var 11 år för skolklassen. Vi samlades efter skolan varje tisdag och torsdag. Alla fick ett diplom. Ett diplom som var målat och signerat av undertecknad och inspirationen av att hålla i en fotbollsskola fick jag när jag var på ett fotbollsläger med Lindome GIF. Så har det alltid varit. Bra träningsläger eller roliga tävlingar har alltid gett mig inspiration och när man anordnar en tävling eller ett träningsläger är det guld värt att kunna komma på de där extra detaljerna som inspirerar barnen lite extra.
Mina grabbar började spela pingis för ett halvår sedan och för ett tag sedan spelade de sin första pingistävling vilket var en enorm positiv upplevelse för dem. Här är ett par saker som gjorde att de fick blodad tand att träna och tävla ännu mer:
Pingisen är uppdelad i 5 klasser. Nybörjare börjar i klass 5 och de bästa spelar i klass 1. Det finns en ranking även i tidig ålder men som jag förstod det är det klubben som har omdömet om i vilken klass man ska spela. Det är en hederssak från klubben att placera spelarna i rätt klass där det givetvis kan bli fel någon gång.
Man spelade i poolspel där de bästa gick till A-slutspel och de sämre gick till B-slutspel. Detta gjorde att även de sämre kunde få vinna någon match men framförallt kunde få spela jämna matcher.
Tävlingarna avgjordes på samma dag. Faktum är att man tom kunde spela 2 tävlingar på samma dag.
Alla spelare dömde. Stod man över sin match i poolen satt man och dömde.
De flesta matcherna var väldigt jämna vilket innebar att de var tvungna att koncentrera sig hela tiden.
Kontentan för mina killar var att de fick spela i en klass där de fick känna sig duktiga. En av dem fick tom spela final i B-slutspelet. Dessutom blev de inte totalt överkörda av någon som hade spelat pingis i flera år och vad tror ni hände efter att tävlingen var slut? De anordnade egna tävlingar med A och B- slutspel.
Kan man överföra något från ovanstående till tennisen. Definitivt! Jag är övertygad om att respektive klubb skulle kunna gradera sina spelare i vilken klass deras adepter skulle kunna tävla i. Och om nu inte det skulle fungera skulle man definitivt kunna ha poolspel där de bästa går till ett slutspel och de sämre går till B-slutspelet.
Men, tänker förmodligen många som läser detta, 3 eller t om 4 spelare i en pool tar väldigt mycket tid. Absolut men korta i så fall matcherna a la sprint tävlingarna. Först till 11 poäng eller kanske tom först till 7 vunna bollar. De bättre går i alla fall (nästan jämnt) till A-slutspel och är man väl där kanske matcherna ska vara lite längre. Varje pool spelas på samma bana där deltagaren som inte spelar dömer och för att spara ännu mera tid kanske t om in bollningen ska plockas bort. (Kommer säkert att bli jäv någon gång när en deltagare dömer och vill att någon ska förlora men i så fall kanske sista gruppspelsmatchen ska dömas av någon annan.)
B-slutspelet kan avgöras i kortare matcher men för barnen spelar det mindre roll. Eller varför inte lägga B-slutspelet inomhus (Om det nu är en utomhus tävling som spelas). Maximera de resurserna som finns. Upp till en viss ålder tycker jag SVTF ska vara flexibla där man ska kunna spela en tävling både inomhus och utomhus. Ovanstående går säkert att vända och vrida på och man måste säkert klocka för att veta hur lång tid matcherna kommer att ta men jag är övertygad om att detta skulle kunna fungera även för tennisen.
Det finns ytterligare tävlingsformer som jag verkligen älskar och en av dem fick jag reda på för ett par månader sedan. Den kallas "hot seat". Den går ut på att man tävlar i lag och samlar poäng till laget. Laget ska bestå av minst 2 spelare men fungerar även om man är flera spelare såvida man har flera banor. Man spelar singel först till x antal bollar och vinnaren inkasserar 1 poäng till laget. Förloraren däremot står kvar och låtsas att han förlorade med tex 11-7. I nästa match har motståndarlaget plockat in en annan spelare han får möta och i stället för att börja om från 0-0 tar han med sig sina poäng som han vann från föregående match vilket innebär att han börjar matchen med ett försprång på 7-0. Fördelen med detta är att man kämpar om varje poäng. Dessutom vinner man någon match till slut vilket stärker självförtroendet.
I Frankrike har det sedan länge funnits en tävlingsform där de sämre rankade spelarna börjar i första omgången och ju bättre rankad du är, ju mer framflyttad är du i turneringen. I en lottning av 200 deltagare kan m.a.o de bästa spelarna redan vara framme i kvartsfinalen. Fördelen med denna spelform är givetvis att det inte blir dessa totalt överlägsna matcher i första omgångarna. Dessa matcher som totalt suddar ut förlorande spelarens självförtroende samt att det inte heller ger vinnaren någon form av idrottslig utveckling. Och helt plötsligt kanske de sämre spelarna närmar sig de bättre spelarna i antal spelade tävlingstimmar.
En annan spelform som jag saknar inom tennisen är att tävla i lag. Att tävla i lag tycker de flesta barn är roligt och det saknar jag också. Dessa lagtävlingar kan bestå av, singlar, dubblar, mixed och tom rundtennis, servetävlingar och vad vet jag. Eller varför inte försöka att anordna en tävling där det är musik under spelet och där deltagarna får önska sig låtar från en tävlingsledande DJ? Upp till en viss ålder och en viss standard tycker jag att det endast ska vara fantasin som sätter gränser för hur tävlingsformen ska se ut. En av de största anledningarna till att barn ska tävla är att ge dem inspiration till att satsa vidare och vilja tävla ännu mer. Prova själv internt i klubben för att sedan Magnus Gustafsson 2014-01-01 eventuellt sprida vidare tävlingsformen bland andra klubbar. Fråga vad barnen tycker och fråga er själva om vad de olika tävlingsformerna ger. Då tror jag det kommer att bli ännu fler barn som vill satsa på sin tennis och in sin tur kunna inspirera kompisar till att fortsätta.
Jag anser att pingisen har kommit längre i sitt tävlingstänkande än tennisen. Jag vet att vissa distrikt har så sakteliga börjat ta första stegen när det gäller tävlingsformer med ett snabbare avgörande, som tex sprint tävlingar, men jag tycker att det finns mycket mer att göra på det här området. Framförallt tror jag att om dessa tävlingsformer hade funnits redan idag hade även genomsnittsåldern för tennisjunioren varit betydligt högre än den är idag. Allt för många lägger av i alldeles för tidig ålder.
Och med en större bredd tror jag att man kommer att höja kvaliteten på toppen. För som det är i tennisen idag är det väldigt många barn som lägger ner enormt mycket träningstimmar i låg ålder och gapet mellan hur den genomsnittliga 11-åringen har tränat mot dem som har tränat mest är gigantiskt stor. Med ett ovanstående nämnt tävlingsupplägg är jag övertygad om att betydligt fler 11- årigar kommer att vilja välja tennisen som sin förstasport vilket medför att tennisen framförallt kommer att få spelare som kommer vara genuint intresserade av sporten livet ut.
/Magnus “Gusten” Gustafsson